Lallizzlife - Tre år sedan.

För tre år sedan konfirmerade jag mig. Konfirmationstiden var bland den bästa tiden i mitt liv. Jag älskade gruppen, ledarna, aktiviteterna, kyrkan, samtalen, allt. När konfirmationsceremonin var inne bjöd den på presenter, då bl.a ett silvrigt korshalsband från mamma och pappa.

Jag älskade det halsbandet och bar det hela tiden. Det var så fint och påminde mig om en sådan bra tid. Jag kan inte minnas att jag känt så starkt för ett smycke förut. Jag blev förkrossad när det en dag försvann helt spårlöst. Jag vände upp och ned på hela huset och var så ledsen och frustrerad. Jag tror aldrig jag har blivit så ledsen när jag tappat bort något och aldrig letat så desperat.

Jag hittade det inte, månaderna gick och livet gick vidare, men det kändes så tomt på något sätt. En dag kom mamma och pappa med en present. Det var ett nytt halsband, ett exakt likadant. Jag grät igen, både av lycka för deras fina gest och för frustration och sorg över att jag fortfarande inte hittat det första, ett år senare.

Igår satt jag på min sängkant och ringde mamma. När jag sen tittade ned på telefonen för att avsluta samtalet fastnade blicken på springan mellan madrassen och kanten. Där, mellan kanten och en liten järnkant, stack ett silvrigt kors upp. Jag tänkte att det var omöjligt, att det inte kunde vara det, men det var det. Med hjälp av syster och en hammare lirkade vi fram det. Förutom en liten repa var det oskatt.

Jag blev så lycklig. Jag trodde verkligen att det var borta, att det försvunnit för alltid. Det känns lite som ett tecken. Ett tecken på att inget är omöjligt och att tiden läker alla sår. Bara man vågar tro. ♥

Cajsa Lindahl

liknande kors fick min systerdotter när hon döptes av mig. :) gav henne ett litet större kors på en gång så att hon kommer vilja ha den när hon blir större också. :)

sv. Tack. :) Ja det va riktigt mysigt! :D

Valeria

vad roligt! :)

sandra

fint kors :)

Linn Strömberg

Åh så underbart hur något bara kan dyka upp när man minst anar det!

hanna

ja jag håller med :D verkligen !

coffeeandcupcake.blogg.se

Tråkigt när man tappar saker man gillar, men vilken tur du hade som hitta de :D

Ztinas - Motivation att följa dina drömmar

sv; Den är verkligen sjukt bra! Älskar den <3
kram

Cassandra

Tyckte med att det var en trevlig tid :)

Louise frenning

Åh va härligt :)

JoJo

jag konfirmerade mig faktiskt aldrig :/

sv; det är riktigt vackert där. har inte sett sån vatten nån annanstans i sverige faktiskt :)

S A N N A♥

Vilken underbar historia:)

Sjukt att du hittade det igen!!

Vanessa andersson

gud vad tiden går, det var 3 år för mig med ;)

Sara

Men så härligt att du hittade det och så fint det var. Perfekt att du har två stycken nu med :)

Victoria Brammeby

När jag läser sånthär så ångrar jag verkligen att jag inte konfirmerade mig haha, du verkar ha haft det jättebra!

sv: tack så jättemycket verkligen <3

Clara

Förstår att det var en härlig känsla!

Sanna | Beauty & Design

Men åh, gud vilken härlig historia. Jag rös i hela kroppen. Förstår att du blev glad :)

Erica

Vilken fin historia! <3
Jag konfirmerade mig aldrig. Nästan hela min klass gjorde det, men jag ville inte. Jag var ateist då och tyckte det kändes som tortyr av att behöva gå i kyrkan och grejer. Men längre fram blev jag kristen, och då fick jag ett silverkors i present på min födelsedag. Jag hade det på mig jämt i många, många år. Sen såg jag att kedjan blivit lite bruten på ett ställe och eftersom jag var rädd att den skulle gå sönder och jag skulle tappa korset så slutade jag ha det. Poängen var väl att jag skulle köpa en nu kedja, men det har inte blivit av än. :3

Nettan

Fint halsband :)

http://nouw.com/Nettan

Olivia

Härlig känsla!

Nicole

Vilken fin och underbar historia. :)