Om ni inte läst inlägget nedan och undrar varför bloggen ser lite kaos ut så renoverar jag.
Ni som följt min blogg länge vet ju hur min kärlek för K-pop varit genom åren. När jag var 16 år var jag ett otroligt fan och var insatt i nästintill ALLT som hade med genren att göra, och då framförallt pojkgruppen BTS som idag verkligen har blivit kända över hela världen (seriöst, om ni inte tror mig; googla, haha).
 
Idag är jag inte ett lika hard core- fan, men följer ändå och håller mig lite uppdaterad om vad som händer. När BTS nu släppt en film som heter "Burn The Stage: The Movie"  och min kompis frågade om vi skulle gå, så kunde jag ju inte låta bli att säga ja! Bara att de har en film som får gå på bio är säger ju en del.
 
Så vi igår på premiären gick vi, och oj; jag blev verkligen 16 år igen. ♥ Alla känslor, all kärlek till killarna och deras musik, och alla minnen bara kom tillbaka och jag blev den där fnittriga 16-åringen igen. 
 
Filmen är en dokumentärfilm som handlar om deras liv och arbete kring förra årets världsturné. Man får ta del väldigt mycket av pressen de har på sig och hur hårt det är att leva som de lever, men även glädjen och kärleken för musiken och sina fans. En väldigt genuin, sårbar och vacker film.
 
Jag förstår att detta kanske inte är en film man går och ser om man inte är just ett fan, men jag vill ändå dela med mig ifall jag kanske har några nyfikna läsare, + att de har haft, och har, en stor del i mitt liv. ♥
 
Lite roligt dock att jag som 20-åring var typ äldst och alla skrek och sjöng med som att vi var på konsert, haha!
Jag tyckte att dansen till låten BOSS som jag delade häromdagen var så bra och unik att jag bara ville dela med mig av dansvideon också!
GOSH, så himla bra! 

24 februari 2018

BOSS.

K-pop

Äääälskar den senaste från NCT U, precis sånt här sound jag gillar!
 Hur kan allt från låt och sound till utseende och dans vara så on point?!
 
Och till er som känner er lite förvirrade i den asiatiska språkdjungeln; det är koreanska. ;)