Igår hade ju min kära dressyrgrupp vår årliga hopplektion, haha.
Som tidigare nämnt, men som kanske är värt att upprepa, går jag dressyrgrupp vilket innebär att vi aldrig hoppar utan bara fokuserar på dressyren, förutom någon enstaka lektion per år. ;) Igår var det alltså dags för den lektionen! För övrigt körde jag henne på hackamore igen (bara för den här lektionen, haha, då jag börjat rida dressy på bett igen som ni vet) då det hjälper henne i hoppningen.
Som vanligt red jag min älskling Gypsy, trots hennes hopprädsla, men det är skönt att se att hon håller på att bli säkrare och säkrare i hoppningen. Jag myste riktigt ordentligt med henne i stallet innan och såg till att hålla henne motiverad och peppad hela passet igenom för att få henne att glömma sin osäkerhet och känna trygghet i mig.
Vi red fram lite intensivare än vanligt och jag kände faktiskt att hon var på hugget med bra energi vilket är ovanligt för henne, speciellt när det är hoppvecka då hon lätt spänner sig och blir nervös. Härligt tryck hade hon i alla fall och vi började hoppa fram på två hinder, och jag måste säga att jag blev förvånad!
Hon hade ett otroligt flyt och hoppade och galopperade med stora härliga språng och inte ett spår syntes av den hopprädda hästen som gått hopplektion bara några timmar tidigare och varit rädd. Hon var som en helt annan häst. Vi tog oss igenom alla hinder och tillsist en bana vi satte ihop och jag är så otroligt stolt över henne och mig själv.
Vi samarbetade otroligt bra och peppade varandra och det märktes verkligen att hon tyckte det var roligt! Härlig energi, inte en tvekan en sekund och spetsade öron. När vi stod still och väntade på vår tur böjde hon t.o.m bak huvudet och sniffade på min sko ett flertal gånger, precis som att kolla läget och se till att jag var okej och nöjd. Jag berömde henne otroligt mycket och peppade för att hon skulle känna sig duktig och självsäker och vi njöt verkligen båda två. Ännu härligare kändes det ju när min lärare sa: "Det märks så tydligt att du verkligen känner henne när det kommer till en sånhär situation."
Det kändes så härligt att få höra, speciellt när jag av alla människor får henne att glömma sin hopprädsla, trots att jag bara hoppar henne en gång per år fast hon går hoppning var tredje vecka med andra elever. Då vet man att det är jag och Gypsy som hör ihop. ♥
Mys i stallet med min älskling.
Nu har jag för övrigt sportlov också, TJOHO! ♥
Julia
Åh så söta!
sv: Ja verkligen så skönt att vara hemma igen! Kram
Beatrice
Sv: Åh, tack så mycket! Trevlig helg :)
Flisan
sv: tack så mkt :D
MATILDA
vad söt bild :D
Josefine
Härligt!!
sv: Ja väldigt!
JoJo
vad kul att det gick så bra för er! :D
sv; ja det ska bli superkul! :D åh, tack fina du för din värmande kommentar. så glad jag blir! :') kram <3
Tea Rajkovic
Duktiga!
Tuva Björnwall
Vad roligt!! :D
Terese
Men så fin bild!
sv: Men tack snälla fina du!
Kramis
Natalie
Vad roligt att det gick så bra:D
Tilda
Härligt att det gick så bra! :)
Gud va skönt med lov! :) kram