För några dagar sedan när jag la upp bilden på min kinesiska-läxa var majoriteten av kommentarerna något i stil med; "Är inte kinesiska svårt?" "Vad imponerande, vad duktig du är!" (tackar tackar, haha ♥), så jag tänkte att jag kunde skriva ihop ett litet inlägg om mina kinesiska-studier! ^^
Först vill jag klargöra att jag läser mandarin, vilket är en typ av kinesiska. Det finns flera kinesiska språk i Kina och jag läser mandarin, vilket är den vanligaste kinesiskan och den som talas av flest personer.
Jag började studera mandarin nu när jag började mitt andra år på gymnasiet och har studerat det i ungefär ett halv år nu. Jag älskar det och tycker att det är väldigt intressant! Egentligen skulle jag ha valt att studera italienska då jag alltid velat göra det, men när det sen visade sig att det inte fanns att välja längre valde jag kinesiska, då med anledningen att jag tycker Asien är väldigt intressant kulturellt, kinesiska verkar (och är, haha) så häftigt och jag hade precis kommit in i K-popen som då erhåller koreanska, men även en del kinesiska.
Toner
Kinesikan är ett tonspråk, vilket betyder att man har olika toner på olika ord. Det kan till exempel jämföras med att sjunga. Mandarinen har fyra toner, medan hakkan och kantonesiskan har sex och tolv toner om jag minns rätt. Mandarinens toner är 1) hög och jämn 2) stigande 3) "ned och upp" och 4) fallande. Ett ord kan få helt fel betydelse om man får fel ton. Ordet för "mamma" kan t.ex bli "häst" om man uttalar det med fel ton.
Pinyin
Pinyin är det vi som lär oss kinesiska använder oss av innan vi lär oss tecken komplett. Då skriver man alltså ordet med romerska bokstäver med rätt ton ovanför.
Tecken
Det som många fascineras mest över när det kommer till det kinesiska språket är skriftspråket, för det liknar ju inte alls det vid är vana i, de använder sig av tecken. För att kunna skriva ett tecken måste man kunna behärska ett antal grundstreck (minns inte exakt hur många). När du sedan skriver ett tecken måste du skriva det enligt en viss ordning, du kan t.ex inte skriva lodräta streck före vågräta, eller börja från botten till toppen, men undantag finns. Allt handlar i kort om hur tecknet i sin helthet är uppbyggt.
Grammatik
Grammatiken är relativt lätt och ordföljden är relativt lik svenskan i vissa sammanhang, men när en kines ska beskriva när hen gjorde något säger den; "subjekt+tidsperiod (ett system för klockan)+exakt tid+verb". På svenska blir det; "Jag eftermiddag halv fem pluggade". Mandarinen skiljer inte heller på singular och plural utan det beror på sammanhanget, t.ex är ordet för "vän" och "vänner" detsamma. Vill man sen vara specifik kan man sätta in antalet framför, men när man pratar om antal finns det specifika måttsord som ska sättas framför antalet. Måttsordet varierar också beroende på vad man talar om, t.ex finns det ett måttsord för om man talar om mat och ett annat om man talar om människor.
Detta var lite kort om mandarin! Hoppas ni tyckte om inlägget och tveka inte att fråga om ni vill veta något mer! ♥
Fin du är!
sv: Ja visst är de så fina! kram