Dressyrlektion igår igen och som vanligt på Gypsy! Fick börja med en kortare framskrittning än vanligt då hon gick lektionen innan (vi sköter vår egna framskrittning och brukar börja ett tag innan lektionen startar) vilket inte var till vår fördel. Gypsy är en häst där man måste hitta ett bra läge i skritten annars blir det svårt i de övriga gångarterna. 

Vi travade igång dem och jobbade lite lösgörande övningar, volter o.s.v. Galopp jobbade vi också. Fokuset låg på tempoväxlingar och vi gjorde en förlängd hörnlinje där vi skulle öka traven. Låter väl inte så svårt, men är inte så lätt som man tror, många delar ska stämma på den här nivån. Hon ökade bra, men formen var jag inte nöjd med. Hon kändes bara allmänt seg och inte samarbetsvillig och då blev jag väldigt frustrerad. I skritten sen la jag upp stigbyglarna för att komma djupare i sadeln och rama in henne mer med benen. Jobbade henne ett tag i skritten och kände hur hon verkligen krökte på nacken och jobbade med ryggen. Där hittade jag det! Det allra bästa var att det höll sista halvtimmen, i alla gångarter! Hon jobbade så fint i rygg och hals, tuggade på bettet, hade bättre fart och var bara så härlig! Jag hittade äntligen hennes rätta knappar. Så stolt över mig själv och min lilla skäck. ❤️ I början av lektionen ville jag nästan gråta av frustration, men i slutet av lycka. Så himla fin var hon.

Jag ska verkligen få tillbaka henne dit nästa gång och hoppas på ett lika fint samarbete. Att rida utan stigbyglar har satt sina spår i rumpa och lår, haha, men ändå ett väldigt nyttig sätt att rida. :)